Ordförande för en dag.

Imorgon är jag stand-in ordförande i lokala lärarförbundsavdelningen... Räcker fint med några inhopp per år!
För övrigt så går jag mest och längtar och väntar på fröken Hayah! Ska bli så kul att få vara hästmamma på riktigt ett tag. Dessutom verkar det vara en häst i min smak, styrka och vilja förpackat i ett snyggt arabiskt fodral. Hon är både av Polsk och Egyptisk härkomst(säger mig inte mycket?) Vad det innebär återstår att se;-)
Mattias sitter och lägger sista finishen på inspelningen från igår kväll. Vi gör egna versioner av våra favoritlåtar. Hur just denna blev får jag nog höra om en stund. Jag är min egen värsta kritiker och tycker egentligen att det är jobbigt att höra mig själv sjunga. Blir VÄLDIGT medveten om varenda lilla miss. Bra träning, kanske?
Over and out!

Långkok?

Vet inte om det räknas som långkok, men jag fick ett bra recept på lasange hos min lokala pizzabagare. Köttfärsåsen har nu stått och puttrat i snart två timmar. Det är lagerblad och kryddpeppar som är tricket, icke att förglömma tidsåtgången. Hoppas den blir bra, annars är det ju bortkastade kilowatt timmar....
Molly har byggt snögubbar, kastat snöboll, rullat i snön och ätit den hela förmiddagen. Kul att någon uppskattar det vita helvetet! Jag klagar inte så länge jag slipper skotta, men det gjorde jag inte idag.
I morgon drar en ny arbetsvecka igång. Ska vara stand-in på ordförandekonferans, det betyder mindre arbetstimmar på tisdagen. Bara att tacka och ta emot!;-)
Det ser ut att rulla in en häst framöver. Ett mysigt arabsto som vi får äran att ta hand om ett tag framöver. En stor lättnad för mig! Jobb och stress är så mycket lättare att hantera när jag får pyssla och rida. Den här hästlösa veckan har varit kass!

Bakis, men missade festen??

Baksidan av en intensiv vecka är ett bakfylleliknande tillstånd HELA lördagen... Dessutom blir jag lika förvånad varje gång? Den här lördagen är ju snart slut och jag kan se fram emot en söndag som är aningen mera rofylld.
Det är ett himla knixande det där med att lära känna sina gränser. Kanske inte lärakänna fasen, mera leva efter vad man lärt under lärakänna fasen. Jag har tydligen svårt att fatta när det är nog! Einstein skulle nog ha definiera mig som en riktigt idiot;-)

När är man sjuk, på riktigt??

Försökte jobba igår, men det hade jag inget för... Huvudet värker, magen leker Balder och resten av kroppen är så trött... MEN! Jag har ju inte feber! Det sitter i sedan barnsben, har man ingen feber kan man gott gå till skolan/jobbet. Kommer inte ihåg när jag hade feber senast, men sjuk det har jag varit ett antal gånger. Hjälper inte riktigt att jag förklarar för mig själv hur det ligger till. Ett dåligt samvete ligger och gnager någonstans, lämnar mig ingen ro. 40-talist föräldrar med arbetarbakgrund har sått ett frö, det fröet har slagit nog så djupa rötter. Plikten framför allt! Men jag då?

Ansvar

Som en blivande bloggare och "Mitt i livet! minister så har jag ett ansvar. Ansvar att sprida den osminkade, icke objektiva sanningen!

Sanning 1: Att uppfostra barn är en litet helvete...
Sanning 2: Jag snusar, tragiskt men icke destomindre sant.
Sanning 3: Det är förbaskat svårt att hitta en bra, billig häst!
Sanning 4: Jag har ett översocialt arbete och är därför rätt osocial privat.
Sanning 5: Jag vill för mycket, orkar för lite.
Sanning 6: Har krockat med den numera berömda väggen, inte mindre än två gånger!
Sanning 7: Sorg går aldrig över, men förändras.
Sanning 8: Är en tillfrisknande shoppoholic!
Sanning 9: Gillar att köra för fort!
Sanning 10: Har svårt att göra någonting med måtta. Är ytterligheterna över hela spektrar i det mesta.
Så där ja! Det var ju inte så svårt det här;-)

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0